Höst

Ny månad ny årstid nu är det höst. Slut är VM i Japan där Tjorven tog silver i slägga och USA utklassade resten av världens nationer i antalet medaljer. Borta är tvestjärtar och pälsänger liksom morden i Midsomer denna eviga reprisserie, men i likhet med de förstnämnda är de bergis tillbaka redan nästa sommar. Oavsett vad som händer under vintertäcket blir det säkert massmord även nästa år. Massvis med mord på tvestjärtar i postlådor och trädgårdar mitt i idyllen och på personer i det annars så lugna brittiska Midsomer. En del saker består dock oförändrade även under resten av året. Ett exempel är den brandgula hunden utanför och ibland i skyltfönstret till frisersalongen på Folkungagatan. Den är alltid brandgul eller åtminstone aprikos-orange och snarlik Pluto i Ankeborg. Undrar om den är tonad och fönad så eller bara född brandgul? En gång på Bali satt det en rosa höna i ett träd. Den gången var det människohänder som gjort hönan extra fin. Och hon satt där i trädet alldeles rosa och extra fin inför omgivningen, kanske var hon bara trygg där i trädet men ovanligt fin var hon i alla fall.
Hur ska man klä sig egentligen när det är höst och ingen jacka tycks passa? Jag har kastat sju stycken direkt i soporna eftersom reklam och namn inte gärna vill gå till återvinning via myror eller stadsmission. Jag är bra på att kasta saker utan reklam på också, för även favoriten rök; en i dun röd Ralph Lauren som jag enligt min mor ändå "såg ut som en boll i". Jag håller kanske med såhär i efterhand men det gjorde jag definitivt inte medan jackan i fråga var aktuell och användes. Det är ofta så med mig, tvärtemot liksom. Två andra höst/vinterjackor utan reklam åkte med på samma resa för de var kvarlevor som helt enkelt bara hängde där i garderoben utan att de någonsin användes. De fick döden dö liksom många tvestjärtar och Midsomerbor.

Kylan och mörkret är här och jag ska inte klaga, det kunde ju vara som i Grekland skogsbränder och 35 graders värme. Fast å andra sidan... ja jag vet inte riktigt... I mörkret kan man i alla fall tända stearinljus som kontrasterar mot kylan och mörkret som omsluter en såhär års. De hör ihop ljuset och mörkret, de ger varandra liv och för den som väljer att fokusera på ljuset och värmen, kanske också lyckas uppskatta mörkret och kylan runtomkring. Ibland har man inte orken eller verktygen att fokusera på någonting alls! Då väntar jag. Tills det går över. Och när jag väntar vet jag aldrig när det kommer att gå över, eller ens om det kommer att gå över. Den enda fråga som gnager då är just denna: När går det över? För jag vill veta hur lång tid jag behöver vänta i min förtvivlan innan jag återkommer till jorden igen. "Snart" är inget bra svar om det inte vore sant. Ordet snart är för diffust. Det enda jag vet är att förtvivlan KOMMER att gå över. Ljuset och värmen KOMMER tillbaka liksom tvestjärtar och morden i Midsomer.